Och så var helgen här igen

Veckorna går så himla fort nu för tiden. Jag hinner inte med känns det som! Det är så mycket som måste göras, men ändå så gör jag inget utav det. Åtminstone känns det som att det är mycket som ska göras. Kanske är det bara jag som förstorar allt? Jag vet inte. Det jag vet är att min motivation är som en berg och dalbana. Vissa dagar är jag hur pepp som helst och gör viktiga saker. Igår t.ex. skulle jag gå på Friskispasset klockan 12:00, men missade bussen och ingen buss gick så jag blev måttligt irriterad. Då bestämde jag mig för att traska ner till stan och tillbaka. Väl på stan bestämde jag mig för att boka av min tandläkartid och fixa presenten till mamma som fyller år på tisdag! Helt spontant fick jag en hel del gjort. På kvällen tänkte jag egentligen skicka lite jobbansökningar, men spontant följde jag med Tomas till Borlänge en sväng :) Jag tänker allt för mycket på viktiga saker som måste göras och jag märker mer och mer hur det hindrar mig att leva ut vardagarna. En liten spontangrej mitt i veckan kan faktiskt göra mycket för mig åtminstone.

Vet ni vad jag gjorde idag också? Något som jag aldrig gjort förrut. Jag har äntligen börjat utnyttja internetbanken! Fyllde på mitt kontantkort med 150 kronor på datorn, ganska coolt faktiskt även om det är en liten pluttsak som alla gör eller har gjort. Åh nej, jag börjar redan komma in i det där att skippa allt som behövs göras. Funderar på att strunta i städningen.. strunta i att skicka ansökningar - för jag orkar inte. Vill jag hellre mögla med partymusik i öronen och drömma mig bort till studentens glada dagar? Jag vet, jag borde inte drömma mig tillbaka. Dags att ta tag i det nya livet och låta det som hänt vara minnen för livet!

Who are you?

Det vore roligt att veta vilka det är som läser min blogg :) ser att det kikar in lite nya titt som tätt, men jaa - som sagt - vem är du?

Skicka gärna en kommentar och skriv vad du heter och varför du läser min blogg!

Nu ska jag springa iväg till tv:n. Våra bästa år står på att göra listan!

En tripp ut till skogen

Jag, Miranda, Tomas och Sofia (P) tog en biltur ut till skogen idag. Eller skog och skog. Bondelandet haha. Åkte nämligen till Stora Skedvi där en annan Sofia och hennes karl brukar bo lite då och då. De bor visst i en gammal kåk. Mycket gammalt och gult. Ganska mysigt, men litet och old-fashioned. Hittade ett rum där det var tapetserat med Falu Kuriren- tidningar från jag vet inte när. Kanske för 50 år sedan? Riktigt häftigt var det. Det fanns även ett äldre rum där man hängde tvätt förrut. Tvättlinorna hängde kvar. Det fanns inte ens en tvättmaskin så de tvättar för hand. Hua mig säger jag då bara! Döda djurs pälsar, skallar och horn hängde på våningen ovanför. Lite creepy faktiskt. Skulle inte våga sova där med tanke på att Sofia en gång berättade att det brukar spöka där. Usch, ryser vid bara tanken. LÄSKIGT, men som tur är stannade vi ju bara över dagen då det var ljust och fint. Det kändes riktigt vuxet att sitta där i det lilla huset och fika - bulle, kaka, kaffe te och saft. Ojoj, vilket bullkalas! Satt hur länge som helst och pratade massa strunt bara. Mysigtmysigt! Det enda dumma var att vägarna där är så himla leriga så bilen blev såklart hur smutsigt som helst. När vi kliver ut ur bilen känner jag hur mina tights blir blöta. Jag vänder mig bak och ser världens fetaste lerfläck på vaden och klackskorna är minst lika vackra. Suck! Sådant som händer när man åker ut i skogen antar jag. Bara att tvätta och gnugga.

En annan sak också. Idag är det den 6:e April. Ni kanske inte fattar vad det är jag menar. En vanlig tisdag enligt många och visst - det är det också. Det är en liten grej bara. Jag och Tomas har varit tillsammans i tre år och åtta månader idag. Snart FYRA långa år och snart på pricken om man räknar med klockslag. Otroligt nog minns jag även det! Inte exakt, men nästan. Hela den där sommaren minns jag som det vore igår! Första gången han ringde, första träffen.. Falu Street, filmkvällen.. och hur jag skyndade mig för att träffa honom åtminstone en liten stund innan han skulle åka iväg. Alla sms som skickades den sommaren, så många och långa telefonsamtal.. allt!  

Ja.. jag minns det som det vore igår <3





Natt mot tisdag

Jag är ensam i lägenheten inatt. Faktiskt så har jag varit det hela dagen. Tomas åkte till Norge imorse för jobb och kommer hem imorgon kväll vilket känns lite tråkigt för mig. Det kommer bli svårt att somna utan honom.. Att lägga sig ensam är inte det roligaste i min värld. Ensamhet är det som fyller mina tankar då, vilket jag försöker få bort. Jag måste vara riktigt trött för att kunna somna ensam - därav anledningen till mitt sena nattbloggande.
Sysselsatt har jag ändå hållt mig under dagen. Blev väckt av telefonen som skrek i örat på mig. Det visade sig vara en glad och pigg Tomas (som varit i full gång sedan jag vet inte när imorse) på andra sidan luren vilket genast gjorde mig gladare! Jag slet upp mig ur sängen vid 09:00, gav katten lite frukost, åt min egna frukost, duschade och gjorde mig i ordning för att ta bussen till Miranda. Invigde klackskorna idag dessutom även fast det var grusigt och snöigt ute. Det gick galant även om jag fick lite ont i fötterna. Jag är inte det minsta van som sagt med klackskor så ni får visa hänsyn över mitt gnällande emellanåt tror jag! Skorna är lite mer killingshoes för mig än jag trodde, men jag ska banne mig lära mig att gå och trivas i klackskor. Kändes helt underbart att få komma upp på höjd lite istället för att känna gruset och kullerstenarna rakt under fossingarna. Det blev inga outfit-bilder idag tyvärr. Hann aldrig ta några och inte heller ville jag det. Dålig hårdag även fast jag duschade haha. Dumma dust it-pulver att göra mitt hår tovigt och flygigt. 




--

Denna helg har varit välbehövlig. Under veckorna hinner jag knappt umgås med Tomas alls. Vi ses en stund på kvällen för det mesta. Det kallar inte jag för att umgås riktigt. Den här helgen har vi kunnat umgås i princip två hela dagar. Helt underbart faktiskt. Har saknat honom så. Dessutom jobbar jag inte om dagarna så istället gör jag faktiskt annan nytta. Söker jobb, skriver cv, tvättar, städar, umgås med vänner, hälsar på mamma och systeryster, läser eller ser på tv. Låter som ett ganska slappt liv, men tro mig det är det inte. Tankarna svävar runt i huvudet på en om livet och framtiden, vilket tar mycket energi ifrån mig.

För att kunna lägga tankarna på annat gick jag återigen på ett härligt, avslappnande yogapass idag. Riktigt skön start på veckan. Meningen med det är att det ska släppa tankar från det som varit och komma skall och det är en riktig konst att verkligen få bort alla tankarna när man väl är där. Precis innan jag gick innanför Friskis&Svettis portar tänkte jag att detta är starten av en ny vecka där nya saker händer. Yogan ska förbereda mig och få fokus på mig själv för veckans händelser helt enkelt. Det hjälper faktiskt, men det krävs mycket utav en själv att verkligen gå in för den här grejen. Jag märker det på mig själv att det fungerar, men det är nog han jag lever med som ser det mer. Yoga kanske är något för mig ändå - jag som inte trodde på sådant innan. Jag antar att man ska ge allting en chans här i livet!



Kan ni tänka er?

Vet ni vad? Jag har shoppat idag. Faktiskt så har jag shoppat mycket denna månad! Mycket för att vara jag då och endast nödvändiga saker har det varit. Jag har köpt en EGEN hårspray (har alltid snott av mamma förrut), en ny vårjacka, ett par jeans och idag köpte jag ett par URSNYGGA klackskor på Skohuset i Kupolen! Precis sådana som jag letat efter :) Vi får se om jag kan gå i dem i morgon. Ska hem till min bästis en sväng på eftermiddagen tänkte jag! Klacken är fem centimeter så jag blir ju lite nervös, men det borde gå. Hoppas jag. Är inte ett dugg van med att gå i klack alls! Visar kanske lite outfit-bilder imorgon och berättar mer om helgen eller något annat skoj. Nu är jag alldeles för trött för att skriva något mer. Ska krypa ner under det varma täcket nu och lägga mina kalla fötter och händer på min käre sambos mage eller kanske nacken.. hihiii! 

Lördagsmys ikväll

Jag är helt död efter gårdagen. Uppe klockan sex på morgonen och gick till sängs ungefär vid ett på natten. Hua mig, men vad gör man inte när flickorna kommer förbi för lite fredagsmys? Man kan inte räkna med annat än en någorlunda sen kväll då!

Vaknade runt tio imorse. Ville inte sova bort hela dagen så jag ställde klockan faktiskt, även fast jag varit igång hela fredagen. Gosade en stund med katten och sen väckte jag Tomas :) tråkigt att vara vaken ensam ju. Tror han blev lite tjurig först, men ändrade sig ganska snabbt! Jag funderar på om jag snart kommer bli en morgonmänniska. Det är otroligt mysigt att sitta länge med frukosten, kanske läsa lite i en bok, kunna göra sig i ordning i lugn och ro med lite musik eller tv:n på i bakgrunden samt hinna med att morgonmysa med pojkarna som jag bor med (ja, d.v.s Tomas och Simba haha). Det var tänkt att vi skulle storstäda idag... men så blev det inte. Båda två är ganska trötta idag så det får vänta tills imorgon. Istället har vi slappat bara. Vi har ätit lunch.. åkt till ÖoB (köpte lite leksaker till min gosebebis som han verkade uppskatta mycket. Det är fjädrar på pinnen igen - det bästa som finns om katten själv får välja!) och Siba en sväng och så har vi köpt godis tills ikväll! Ja, vi ska på bio glömde jag att berätta. Jag hoppades på att det skulle gå någon sådan där superduperfilm som man absolut inte vill missa, men det gjorde det inte. Så vi valde lite humor. Ska se "Farsan" klockan 21:00. Hoppas den är värd att se. Behöver få skratta lite känner jag!



Det är perfekt tid som filmen börjar för ikväll är det Eart Hour för er som inte visste det. Klockan 20:30 ska man släcka all elektricitet i hem och hus för att spara energi i en timme. Lite rädda klimatet/miljö-grej som ska väcka politikernas intresse för vår värld ännu mer tror jag det hela går ut på. Så passa på att lördagsmysa nu med massa, massa värmeljus och bidra till att rädda miljön! :)


Simba ska till doktorn

Jag vaknade med ett ryck första gången runt fem imorse. Tomas ska till jobbet bara så lika bra att somna om tänkte jag. Tror faktiskt att jag lyckades med det. Vaknade till lite bara av att han pussade mig innan han gick och sen var det inget mer med det. Något senare (ca 05:50) vaknar jag igen - det var kokhett inne i rummet! Gud, fattar inte hur det blir så varmt här inne på morgonen. Jag försöker somna om igen till åtminstone halvsju som jag ställde klockan på, men det gick inte alls. Lika bra att gå upp och hålla katten sällskap. Ja, jag kanske ska förklara varför jag skulle och har gått upp så tidigt. Simba ska till veterinären idag. Det är inget allvarligt. Han är inte sjuk eller så, men han ska kastreras :) Han har varit riktigt jobbig den senaste tiden. Kissat överallt och ingenstans i förbannelse samt skrikit en del. Det är vår snart och han är ungkatt. Vad kan man mer göra än att boka tid hos djurdoktorn? Det var tänkt att Tomas skulle köra upp honom och att jag eventuellt skulle följa med för han ska dit klockan 09:00. Lite tidigt för mig liksom! Igår får jag reda på att han börjar tidigt på morgonen så jag måste åka upp med Simba själv. Wiho, passa bussar tidigt på morgonen - det bästa som finns! Stackars katt också. Han har inte fått äta sedan 21:30 igår kväll. Så nu när jag gick upp verkade han jättehungrig! Han gick mot köket hela tiden nyss, jamade och hade sig, men jag får ju inget göra. Måste göra som veterinären säger. Stackars min lilla katt, jag hoppas att allt går bra idag. Får hämta honom senare på eftermiddagen och då ska han nog få hur mkt mat som helst! <3

 

Torsdag 18 Mars

Snart skriver jag över mig hos Tomas. På riktigt. Jag orkar inte känna mig låst längre. Jag tänker göra det!


Goodmorning sunshine

Gick upp vid 09:20 idag! Otroligt va? Jag som alltid lyckas somna om. Väckte Tomas också som satte på sin telefon. Det visade sig att han visst skulle ut och jobba idag. Jag åt nyligen frukost som bestod av tre smörgåsar och en kopp te. Nu så här sitter jag på en tisdag-förmiddag, mätt i magen och lyssnar på Ted Gärdestad. Mitt busskort går ut idag också. Jag vill spara pengar. Jag vill ha pengar. Solen skiner ute och här sitter jag ensam. Funderar på att fylla på busskortet ändå. Man måste njuta av det vackra vädret! En ny vårjacka behövs. Och jag är i ett stort behov av nya skor. Gud så mycket det är jag vill göra! Hoppas bara pengarna räcker till...
Pengar är inte allt, men just nu känns det som att det är den enda jag behöver och tänker på. Något frustrerande när mitt motto är just det jag sa tidigare - pengar är inte allt. Kanske kan jag prata med arbetsförmedlingen och se i fall de kanske sponsrar med en slant om man ska ta körkort? Jag är ju en stackars fattig flicka som inga pengar får haha. Pengar, pengar, pengar. Jag blir tokig av det förbaskade ordet! Alltid är det just det som fattas. Jag ska fan börja censurera ordet eftersom jag börjat avsky det så mycket. Nåväl. Nog om det nu. Jag får hoppas på att allt löser sig med tiden.

Igår tog jag en långfika och en promenad genom stan med M :) Kikade på jackor och nya skor till en början, men efter det hamnade vi på Waynes Coffe. Efter en lång stund där inne dyker A upp och sätter sig med oss! Alltid trevligt med lite spontana händelser i början på veckan. Medan hon gick runt och sökte jobb letade jag vidare efter någon utstyrsel till i vår. Det har ju börjat bli torrt på gatorna och solen står högt upp på himlen till ca 18-19:00! Hur härligt som helst. Jag hoppas på att få något av de trevliga små jobben jag sökt till sommaren. Hoppas, hoppas, hoppas! Problemet är att jag bara har vinterkläder och skor än! Nu börjar jag verkligen längta till vår och sommar.

--


En eftermiddag vår/sommar 2009 <3

     

 

"Det som inte dödar - det härdar"

Jag har funderingar på mycket ibland. Och vissa gånger väldigt lite. Just nu funderar jag på mycket i livet och om mig själv. Jag funderar på vad jag faktiskt har klarat av genom åren och hur mycket jag lärt mig att förstå att man KAN göra bara man VILL! Det är mycket jag har lärt mig om mig själv den senaste tiden - efter studenten. Det är då livet börjar anser jag och det är då man verkligen inser vart just du själv står. Så är det för mig nu. Jag lär mig, nästan varje dag, något nytt om mig själv även fast jag inte har jobb eller utbildar mig. Det är genom människorna man har omkring sig och genom valen vi gör som i alla fall jag har insett hur starka vi är oavsett brister, fel och komplex och allt vad just du och jag själv har. Ingen är perfekt. Det är bristerna som gör dig och mig vackra. De uppskattas av andra. Bristerna gör att du kan växa. Människorna i vår omgivning hjälper dig att finna det där speciella med just dig själv. Valen vi gör kan bli fel ibland, men det må så vara för vi överlever oftast. Man säger väl att "det som inte dödar - det härdar!" Jag tror att det är det som är en del av meningen med livet. Att vi ska lära oss om oss själva, må bra och trivas precis som vi är oavsett de brister du och jag har.  
Uppskatta dig själv. Uppskatta dina vänner och alla du har omkring dig. Du kommer hitta något otroligt bra hos dig själv när du gör det. När du hittat det där som är så bra med dig själv... så kommer det alltid att finnas hos dig. Den där styrkan kommer du bära med dig oavsett de val du gör tror jag.

Det kanske låter som att jag älskar mig själv och vet och kan allt, men gör jag ju såklart inte. Det krävs så sjukt mycket mer, men jag känner att i nuläget är jag på god väg att verkligen hitta det där. Kanske tappar jag det på vägen genom livet, men det krävs att man reser sig upp igen. Detta är bara mina tankar och det jag tror på. Hoppas det gav lite uppmuntran och perspektiv till er läsare :)


Söndag förmiddag

Vilken helg, vilken helg. Jag orkar inte riktigt dra hela historian här. Det jag känner nu bara är att jag inte riktigt vet hur jag ska bete mig. Jag försöker bara vara mig själv, men vissa förstår inte vad det är jag menar. Förklaringar hit, förklaringar dit. Man klarar sig aldrig igenom livet utan att göra någon besviken och så är det bara. Alla gånger kan man inte göra rätt även fast man försöker så gott man kan. Så tänker jag i alla fall. Ska även meddela att jag slutat som medlemsvärvare. Ett jobb som verkligen ger mig ångest kan jag säga. Nu är det nya tag som gäller framöver. Kanske jobb på Ica Maxi eller Willys, vem vet!   

Det var en mysig dag/kväll igår ändå. Åt pizza på American TakeAway :) Satt där en stund och pratade lite och efter det hämtade vi Tomas lillebror! Tacokväll och film som lockar och då följde resten av folket (haha folket) med och åt med oss också. Vi har mat så det både räcker och blir över idag! Ni skulle ätit mer ju tjejer! ;) Senare mot kvällen drog de vidare ut på äventyr i stora Falun. Här hemma blev det kortspel med bröderna och se klart resten av en film som gick på under tiden vi spelade. World Trade Center heter den. Jättebra film, men på något konstigt vis var den bättre första gången jag såg den! Så är det väl med de flesta filmer antar jag. Runt halvett åkte Micke (som hans lillebror heter) hem. Måste bara få ur mig också: ojoj, vilken romantiker Tomas har blivit sådär från ingenstans! Fattades bara ljus igår kväll så hade det blivit helt perfekt haha :) Du kan bara du vill såsäg. Det är därför jag älskar dig för man vet aldrig vad du får för dig!



Nu sitter jag här vid datorn. Vaknade med en väldans magknip som jag tycker det får vara nog av. Har haft det hela helgen känns det som. I fredags var jag tvungen att åka hem efter det roliga tack vare min mage. Igår när alla hade åkt hem började jag känna mig lite dålig, men det försvann efter en stund när jag fick min lilla vetevärmare på magen. Och så nu imorse. Kul, eller inte! Nu sitter jag och lyssnar på lite sentimental musik i min sidenpyjamas och sneglar lite på Tomas som sover i sängen bakom mig. Man kan inte annat än le :) Funderar på att väcka honom snart och äta frukost. Vi ska vidare till min mor på lunch och möblering av hennes rum idag faktiskt. Får se vad det blir för gott hemma, hörde något om köttfärspaj! Nej nu ska jag väcka sömntutan, skriver mer en annan dag kanske!

Ångest är det värsta

Jag är sjuk. Har förkylning och en liten gnutta feber. Jag lider även av ångest misstänker jag. Och jag är allergisk mot stress och pressade (seriösa) situationer där man måste välja på det som är rätt och fel. De senaste dagarna har min ångest varit som värst. Den har nog aldrig varit såhär hemsk någon gång. Det kanske kallas beslutsångest i och för sig, men det är vilket fall som helst en typ av ångest. Hjärtat börjar klappa, andningen blir snabbare och tyngre, man kan inte tänka realistiskt, man kallsvettas och får krypningar överallt! Dessutom vill, åtminstone jag, gråta titt som tätt dygnet runt. Jag vet inte hur det är med er andra som kanske har ångest någon gång ibland. Den kan då inte vara värre än min känns det som för tillfället. Jag blir jättekänslig för minsta lilla kommentar som låter fel i mina öron. Tar åt mig av allt. Allt. Det är ganska så jobbigt. Väldigt jobbigt för att vara ärlig. Jag vet inte om jag vill berätta här varför jag har sådan ångest för tillfället, men för er som vet om situationen så förstår ni nog. Det handlar om jobbet, men det kanske någon har fattat? Att det ska vara sådana problem att välja! Detta är inte ens något seriöst att göra. Riktig skitgöra egentligen och jag är dessutom sjuk på riktigt. Undrar om jag ska ringa henne och tala om som det är? Eller ska jag stå ut hela veckan och sedan göra det - i helgen då alltså? Egentligen vill jag inte ner på stan imorgon och plåga mig själv. Det var det som var tanken att jag skulle gjort det efter idag. Ringa henne och säga hur jag känner. Jag vågar inte för jag känner mig så feg som gör så redan de första dagarna! Det är ju en annan som gjort det tidigare än mig så varför inte jag, tänker jag på ett sätt. Jag vill ju inte och inte ville hon det heller. Då kan ju jag sluta. Jag kan inte tänka klart just nu. Har bara "nejnejnej" i hjärnan. Ändå bör jag nog pressa mig att stanna veckan ut och efter det avgöra. Eller om t.o.m hon säger de där orden till mig för då slipper jag tänka på det. Hoppas det blir så imorgon. Om jag väljer att jobba imorgon. Undrar om jag ska göra dåligt ifrån mig med flit bara för att slippa. Mohahaha.

Vilket fall som helst - om jag inte blir uppsagd gör jag det själv. Jag tog det här jobbet för att jag inte fick något annat. Ville ju inte ens ha det här från början, men jag sökte ändå bara för att få något. Ska försöka tänka att jag måste skrapa ihop nån extra tusenlapp till körkortet. Den här veckan räcker, sen får det vara bra. Tänker inte göra samma enformiga grej dag ut och dag in. Jag behöver mer pengar, få ut något själv utav jobbet och variation.

Punkt slut.

En sjukling med beslutsångest

Ja, det är då typiskt mig. Första riktiga arbetsveckan denna vecka och jag blir sjuk! Utbildningsdagen i måndags gick bra. Vi var ute hela dagen för att vi skulle få känna på hur det är. Först övade vi att värva varandra, vilket kändes mycket bättre för efter det skulle vi få pröva värva på riktigt. Lyckades nästan få med två stycken, men fick ändå nej av båda. Efter att jag kom hem fick jag fruktansvärt ont i halsen. Mot kvällen kände jag mig något hängig + att jag fick lite feber så det var lika bra att säga som det var till teamledaren. Har ännu inte blivit bättre. Ska jobba idag egentligen, men imorse hade jag varken röst eller näsa. Nu är det dock lite bättre så jag känner ju en hel del beslutsångest även fast jag sagt till vår "chef" att jag inte kan komma varken idag eller imorgon.. Första riktiga veckan och jag skippar den. Fan. Ska jag gå ändå, men kanske bli ännu värre till veckorna framöver och kanske bli riktigt, riktigt sjuk och absolut inte kunna jobba alls? Jag känner ju att jag hellre vill kunna vara helt pigg och frisk när jag ger mig ut på stan. Fan att man inte får stå inne då i galleriorna. Vi MÅSTE stå ute ett tag alla fall beroende på väder. Därför känner jag mig inte helt bekväm med det här jobbet för jag vet att mitt immunförsvar inte är det bästa när det handlar om att stå ute i ett antal timmar. För att vara helt ärlig tror jag inte att jag kommer stanna inom det här företaget särskilt länge, men jag måste väl bita i det sura äpplet nu när jag planerar att skriva in mig på riktigt hos Tomas :) Stannar nog bara tills provanställningen tar slut. Jag är rädd att bli sjuk hela tiden titt som tätt tack vare att man ska stå ute och hur kul är det på en skala? Jag har lärt känna min kropp ganska bra och jag blir lätt sjuk. Det orkar ingen. Jag har tänkt söka en massa andra jobb under tiden. Säsongsjobb kanske på Furuvik eller något sådant! Sommarjobb vill jag ha i alla fall och då vill jag göra något kul. Far min kan förhoppningsvis hjälpa mig att hitta en billig bostad. Jag har även sett att de söker sommarpersonal på Systembolaget. Gud vad kul om jag skulle få det jobbet. För det första ser jag yngre ut än vad jag är och för det andra vet jag inte mycket om alkoholhaltiga drycker. Med det menar jag vilken dryck som passar till vilken maträtt, vart den är tillverkad o.s.v. Vafan, de får väl läsa på förpackningen eller flaskan ;)  Vi får väl se vad framtiden har att bjuda på. Jag ska söka jobb åtminstone och det kan förmodligen bli en massa flytter hit och dit. Det behöver inte bli så, men det KAN! Alla fall om jag börjar i Furuvik eller kanske Gröna Lund t.o.m!


Jag har fått jobb!

Jag berättade ju igår om att jag skulle på arbetsintervju idag. Gud, vad jag var nervös! Jag mådde illa, frös, fick ont i magen, hjärtat slog hårdare och hårdare.. Försökte lugna ner mig en stund genom att, med Melissa Horn i öronen, gå runt i affärerna och njuta lite av solen i det fina vintervädret. Det hjälpte väldigt mycket måste jag säga! När jag klev in på arbetsförmedlingen stoppade jag undan musiken och frågade vart lokalen befann sig. Där mötte hon som skulle hålla intervjun upp mig. Jättetrevlig var hon, men pratade lite snabbt så jag hängde inte riktigt med på noterna. Jag försökte visa mig från min bästa sida och vips så sa hon att hon ville jobba med mig! Det är ju inte världens roligaste jobb, men det är åtminstone något :) Stå ute i fyra timmar per dag är förhoppningsvis ganska så härligt om det är fint väder! Nu blir det ju lite krångel med min jobbgaranti. Undrar om jag ska gå på deltid i sådana fall. Har bett min handläggare att ringa upp mig eftersom vi inte har tillgänglighet till en riktig hemtelefon hemma. Suck. Snart får antingen jag och Tomas skaffa det eller så får mamma göra det! Trött på att känna mig låst med mobilen haha!

Imorgon är det utbildning för mig klockan 11-16. Hoppas det blir kul och att det inte är till prick 16:00! Det orkar man ju inte. Kommer nog dessutom dö av hunger. Undrar om man får lunchrast och sådär. Hua, va dyrt om man måste äta ute. Tror att det skulle vara en till utbildning på måndag. Vi får se vad de säger imorgon :) Jag är nyfiken på vilka man kommer få jobba med också...  antagligen ska jag ju sitta där med fler antställda imorgon! Haha det blev även som jag misstänkte. Jag kommer bo på arbetsförmedlingen denna vecka för det är där utbildningen tar plats. Roligt värre måste jag säga (not)!
Så passa er om ni går på stan framöver för då kommer jag kanske stoppa er ;)

--

- Jag kom på att jag inte berättat vad jag gjorde på alla hjärtans dag eller förra helgen i huvudtaget! Fredagen var jag hemma hos mamma under dagen och på kvällen i hälsinggården och väntade på att Tomas skulle sluta jobbet. Tur att han slutade tidigare för då hann vi mysa en liten stund alla fall innan vi gick och la oss. Ganska slut jag kände mig efter veckans händelser.
- På lördagen var han iväg på sin storebrors födelsedagskalas så jag var ensam några timmar på dagen. Jag pysslade med annat under tiden :) På kvällen gjorde jag i ordning middag som vi bestämt tidigare att vi skulle äta. Kyckling med vitlök/örtsås och ris till det. Riktigt gott! Senare kom några vänner förbi och kollade på melodifestivalen med oss! Hade chips och salsasås till samt gurkstavar (dock utan dipp), mumma! Jag ville inte se för låtarnas skull utan det var mest för att jag visste att kära faster satt någonstans i publiken ;) Måste ändå påpeka att jag tycker låtarna är urkassa i år. Fyfan, snart kommer väl hela evenemanget med melodifestivalen läggas ned xD
- Söndag och alla hjärtans dag. Fixade frukost på sängen åt mig och Tomas :) man måste ju passa på att mysa till det lite extra! Köpte en liten present åt mamma också på stan. En mugg som det är lite hjärtan på och så står det "Mamma". Den blev genast uppskattad! Åkte hem till Tomas mamma också för att fixa lite och vara social. Efter det åkte vi till vårt klassiska ställe när vi går ut och äter - Venezia. Nästan jämt när vi ska äta ute eller typ äta pizza bara han och jag så drar vi alltid dit :) Mysig lokal och supergod och fräsch mat! Glass till efterätt när vi kom hem också, inte helt fel :) Lite myspys sådär på en söndag kväll <3


Vilken konstig vecka

Ja, ända sedan förra onsdagen har allt varit knäppt. Vissa vet varför, vissa inte. Jag tänker inte dra upp hela historian här. Vill inte att en massa okänd folk ska lägga sig i min familjs bekymmer. Nu var det så att jag tänkte berätta lite glada nyheter! Det är så att igår var jag på informationsmöte på arbetsförmedlingen här i Falun angående jobbgaranti för ungdomar. De sa inte mycket som var värt att gå dit att lyssna på. Det mesta visste jag redan. De pratade i en kvart kanske och sedan blev vi tilldelade en tid för träff med vår egna handläggare. Jag fick min tid idag 13:15. Hon var jättetrevlig :) Skönt det för jag var rätt nervös. Fick intrycket igår om att hon skulle vara stenhård haha. Hon verkar rättvis, men snäll och väldigt hjälpsam! 
Vi pratade lite om vad jag vill och kan tänka mig göra och sedan beslutade jag mig för att gå med i jobbgarantin! Härligt, tänkte jag! Nu är det bara för mig att gå ut som förrut och söka praktikplats! Min tanke är att göra det i veckan eller börja med det på måndag. Efter det satte jag mig vid en av deras datorer och kollade efter lite jobb, gick till apoteket och sedan tog jag bussen hem till mamma och syster :)

Jag hade nog precis hunnit smälta att jag ska få börja på praktik eller utbildning snart för strax efter att jag hunnit äta o.s.v ringer telefonen från ett 08-nummer. Förvirrad svarar jag och då säger hon på andra sidan tråden att jag ska få gå på jobbintervju imorgon klockan 10:45!! Jag kommer bo på arbetsförmedlingen den här veckan känns det som... Ska nämligen dit på intervju i en av deras lokaler. Ni kanske undrar vad det är för jobb jag ska på intervju för? Jag ska kanske bli en sådan där person som stoppar folk på gatan och vill att de ska gå med i antingen Naturskyddsföreningen eller något annat.. minns inte riktigt vad hon sa! Frågan är nu hur fan det blir med min jobbgaranti. Jag måste (om jag får jobbet) vara ute i minst två dagar i veckan. 4h/dag och fast timlön. Resten av dagarna i veckan väljer jag själv om jag vill jobba. Inte helt fel, men det är just där problemet dyker upp känns det som. Ska jag gå med i jobbgarantin på deltid då eller? Fan jag är förvirrad. Jag tror jag får ta det där med handläggaren på arbetsförmedlingen om jag nu får jobbet. Just ja, jag ringde hon som jag ska bli intervjuad av också. Hon hade ett namn som lät ganska gammalmodigt, men det visade sig vara en väldigt ung tjej. Det lät då som det. I min ålder kanske eller något äldre. Roligt! Och hon ska intervjua mig. Aja, det går nog bra får jag hoppas.

Önska mig lycka till! ^^

Onsdag 10/2

Jag förstår inte varför sånt här händer. Jag orkar inte. Inte nu, inte såhär. Varför? Just nu fattar jag ingenting. Ett stort frågetecken är vad jag känner mig som. Jag är förvirrad, besviken, arg, sårad... men det finns även en känsla av lättnad i min kropp. För första gången på länge var vi alla samlade inom samma väggar och under samma tak. En underlig känsla, men vid tillfällen som dessa är det värt det. Blod är nog tjockare än vatten ändå.

Jag är inte troende. Det finns ingen Gud i min värld eftersom jag aldrig sett eller hört han/hon/den/det.
Fast det är ändå något som jag tror på. Någon slags högre kraft som vakar över oss, ser oss från ovan. Kanske tror jag på ödet. Om något är menat att hända så händer det. Om det inte är meningen... så är det den högre kraften som sett till att historian fick ett lyckligt slut. Just nu vet jag inte alls hur den här historian kommer att sluta. För tillfället känns det som om den bara har börjat, men det kommer leda till något. Någonting bra eller någonting dåligt. Eller så får sagan ett avkapat slut. Bara klick,pang,poff så var det över kanske? Nej. Vår historia tar aldrig slut. Varken din eller min. Allas historier fortsätter och fortsätter fram tills den dagen vi tar vår sista vila och aldrig vaknar upp igen. Vi får hoppas att den dagen ligger långt, långt borta för oss allihop...  

Vilken helg det har varit!

Flytten har varit i full gång sen i fredags. Då började vi med städning och fyfan vad det var äckligt. Killen som bodde där innan lovade att städa det värsta. Jajäävlarja. Vi fick göra en hel flyttstädning. Kartonger kom infarandes hela dagen och på lördagen kom det möbler och ännu mer kartonger. Nu har vi monterat upp en fet tvbänk, soffa och vi har till och med soffbord! Ett fult sådant, men det duger till en början. Vi har planer på inflyttningsfest snart, men vi vet tyvärr inte än vilken helg det blir. Känns nästan lite för snabbt till nu i helgen eftersom vi inte är säkra än + att vi inte har hört av oss till någon om det. We'll see, we'll see. Det kommer i alla fall! Just ja, vi har inget internet hemma så jag lånar datorn hemma så länge :) Är fortfarande lite förvirrad över vart jag egentligen bor. Ni som känner mig vet hur situationen ligger till. Jag försöker ändå sätta fötterna på jorden där borta i Hälsinggården där vi nu bor, jag och min sambo! Haha! 

Här är det lite bilder på lägenheten :) Vad tycker ni?

 
Vardagsrummet!

  
Köket!

 
Sovrummet!

 
Badrummet! (inget badkar, tröök)

Torsdag - snart gäller det

För snart flyttar jag ihop med Tomas. Vi ska bli sambo! Inte helt på riktigt då.. eftersom jag inte är helt och hållet inskriven på den adressen :) Många gör så, så.. varför inte jag? Hoppas bara att min motivation blir starkare till att söka jobb nu och vara mer aktiv och framåt på den fronten. Den här dagen har bestått av ännu mera shopping till lägenheten, packning (kommer nog drömma om kartonger inatt) och hämtning av nyckel! Någonstans däremellan hann vi åka till vår kära vän Miranda och umgås lite faktiskt! Kände mig ganska så seriös när jag och Tomas åt middag hemma hos mig. Vi satt (för en gångs skull) vid köksbordet och skrev matlista till veckan. Gör ju det hela mycket lättare att handla matvaror m.m. Jag vet inte varför, men jag börjar bli lite rädd. Även fast jag har varit väldigt positiv och glad kring flytten och att ha velat flytta så skrämmer det mig en del. Jag är ganska hemmakär av mig. Svårt att lämna gamla saker o.s.v. Har så mycket minnen hemifrån som jag inte vill försvinna ifrån. Något jobbigt att packa ner kläder, foton, sista kökssakerna.. ja, till och med plattången kändes tung att packa ner. Det här är fortfarande mitt hem. Min fristad. Fast jag ska ändå inte bo här. Känns lite smått som en fantasi, en dröm eller att vi leker en lek. Inte ska vi? Vi är väl för små? Vi vet väl ingenting om sånt här? När jag ska hem vill jag ju ta den här bussen som går hitåt. Jag vill kunna kliva innanför dörren och se mamma sitta med sin stora tekopp i händerna, sörplandes och kolla på någon deckarserie. Men för att vara ärlig tror jag ändå att det är dags nu. Både han och jag är alldeles för stora för att bo hemma hos föräldrarna. Det är på tiden att vi börjar lära oss att stå på egna ben. Kasta oss ut i vuxenvärlden. Hemma här finns ju fortfarande kvar för det försvinner inte precis. Det är hemlängtan som skrämmer mig om jag t.ex. skulle vilja plugga/jobba utomlands ett år. Jag vågar aldrig slänga ut mig i saker. Fast som sagt. Det är nu det gäller. I helgen smäller det. Det känns helt underbart, men ack så skrämmande. Jag vet inte varför. Snart börjar resten av mitt (nästan) nya liv även fast jag bor kvar i samma stad..


Tankar som flyger

Ibland tar man saker för givet. Inte bara saker utan även personer som står dig nära om inte närmast. Det är synd att man inte alltid inser det förens det faktiskt händer något som ger dig en rejäl tankeställare. Det värsta som kan hända, hände aldrig ikväll som tur var. Och det är jag glad över. Riktigt glad. Fast det gav mig hemska tankar. Bra tankar. Skrämmande tankar. Jag ser det som aldrig hände framför mig. Om och om igen. Paniken växer i mig bara jag tänker på det. Filmen rullar på bara gång på gång och jag känner mig allt mer förvirrad och panikslagen. Tårarna har runnit på mig ikväll och det gör de fortfarande. Rätt som det är försvinner de, men de kommer hela tiden tillbaka på något vis. Jag kunde förlorat allt ikväll. Fan. Bara de orden får mina tårar att forsa. Jag vet inte varför jag skriver, men jag kände att jag behövde få ur mig det här. Ett enda litet misstag och det kunde ha slutat illa. Mitt liv, min värld, mitt allt skulle ha försvunnit bara sådär...

Just nu vet jag inte om jag vill lägga ut det här inlägget just för att det är så djupt. De som känner mig vet att jag kan vara väldigt djup. Någon kanske tycker det här är lite för personligt att lägga upp. Det tycker jag faktiskt att det är, men jag ville bara skriva av mig nu och även visa det. Jag kanske kan få människor att tänka lite själva om sin omgivning. Eller kanske bara underhålla någon med mitt liv och mina tankar, men det är väl just det en blogg handlar om? Jag vill dela mitt liv och mina tankar med de jag bryr mig om och kanske lyckas påverka någon också med lite åsikter och tankar.

Det är inte ofta man säger de speciella orden som gömmer sig i en och bara vill flyga ur munnen till vissa personer. Endast för att visa hur mycket man älskar någon och verkligen bryr sig. Många tycker om att skriva sådana saker som visar att man faktiskt inte tar den man älskar för givet. Jag är en av dem.

Jag är så glad att jag har dig i mitt liv älskling. Jag är glad över att du släppte in mig i ditt liv och att du låter mig att få vara jag. Du känner mig som ingen annan gör. Bäst av alla faktiskt. Du har gjort mig stark på sätt och jag hoppas du inser hur mycket det betyder för mig. Hur mycket DU betyder för mig. Jag har inte en blekaste aning vad jag skulle gjort om du hade sagt det jag är så rädd för. Du vet precis vad jag menar tror jag. Framför allt hoppas jag att du kommer läsa detta. Bara tanken av att förlora dig, alla våra drömmar och hopp om livet tillsammans... gud jag kan inte ens förklara. Känslorna bara rinner över just nu. Vet inte allt vad det är jag känner, men jag vet att jag känner lycka över att det faktiskt gick bra och att vi fortfarande kan göra allt vi vill tillsammans. Och att du fortfarande är min. Jag vill bara att du ska veta hur mycket jag älskar dig, hur mycket du betyder för mig och hur mycket du faktiskt har påverkat mig.
Tack för att du finns i mitt liv. Jag älskar dig med hela mitt hjärta <3 

Hey ho, let's go

Förlåt för fruktansvärt dålig uppdatering, men jag har inte haft tid eller ork att skriva. Jag har helt enkelt inte vetat vad jag ska berätta :) Tänkte att nu när jag ändå bara sitter här så kan jag lika gärna blogga lite. Först och främst har jag satt igång lite smått med träningen på Friskis och Svettis, ÄNTLIGEN säger jag bara! Har varit i starkt behov av det ett bra tag. Mycket instängd energi och lite annat smått och gott. Ni förstår nog. Men nu så är jag på G. Uppvärmning med lite baspass, något enstaka medelpass och sådant står på schemat för veckornas sysselsättning!



Hm.. något mer att berätta? Jo, förra veckan för lite småjobbig. På måndagen eller tisdagen upptäckte jag att en stor, äcklig blåsa samt småsår har dykt upp från tomma intet under och på sidan av min tunga! Jag har inte haft det lät att äta kan jag tala om för er. Köpte en salva för (håll i er nu) 95 kronor och dessutom hjälper den bara för stunden. I alla fall för smärtlindring. Det har blivit bättre och det är jag mycket glad över, men har fortfarande hemska känningar av den emellanåt. Halsen har tagit stryk av det också samt örat till viss del. Vågar inte ringa vårdcentralen än eftersom det börjar gå mot bättringsvägen som tur var! :)

--

I fredagskväll var jag hos en gammal vän på förfest! Bara tjejerna denna gång dessutom. Var ju alldeles för längesedan vi sågs och förfestade på vårt vis! Girls night only blev det som man säger vilket betyder tjejsnack på hög nivå (hönshus ab!!), bra musik, snacks och något gott att dricka till! Jag och en kompis delade på en vinare, några var nyktra och resten hade annat med sig. Har upptäckt att vin kan vara en riktigt lurendrejare för nog satte det sprätt i huvudet på en allt! xD Jag vet då en som hade kul åt mig emellanåt! Och kul blev det allt på Club Etage dit vi drog senare på kvällen. Där slog vi klackarna i taget ordentligt! Tack för en underbar kväll tjejer <3

    

 

--

Lördagen vaknade jag helt klarvaken vid 10:30. Aldrig lyckats göra det efter en utekväll natten innan. Något måste man ju lyckas med första gången så säg! Jag gjorde inte mycket under eftermiddagen, men mot kvällen åkte jag och Miranda ner till stan för att äta pizza på American Take Away. Var så sjukt sugen + att jag var skyldig henne pengar haha. Älskar att fetta dagen efter. På kvällen åkte syster iväg och mamma var heller inte hemma. Hon åkte iväg på fredagen till sin pojkvän. Jag spelade musik för mig själv på högsta volym nästan och flummade för mig själv. Haha, vilket tönt det låter som att jag är men det är sjukt kul och skönt att bara.. få vara! Senare kastade jag på mig min sidenpyjamas, gjorde i ordning grönsaksstavar och dipp och slängde mig i soffan för att se på lite film för mig själv. Tände lite ljus också, mysigt måste det ju vara även om man är ensam! Tomas saknade mig så mycket så han stack ifrån bror sin och åkte hit sent på kvällen/natten istället för att vara med mig. Haha :) Vid såna tillfällen inser man verkligen hur mycket man faktiskt kan älska någon. Söt han är och bara min dessutom :) <3



--

Jag och Tomas har längtat ihjäl oss till helgen som kommer. Jag var väldigt nojig ett tag eftersom man aldrig vet om ställen som just Kopparstaden ändrar sig. Det var just precis det de gjorde igår. Tomas träffade bara fel tant. Jävla kärring säger jag bara. En gubbe lovade honom provkontrakt och hon säger att han inte ens får hyra utan en borgenär. Fan ta dem. Hela dagen blev förstörd för mig, men vi åkte ändå till Borlänge en sväng med hans mor för att kolla på saker till flytten (som såg ut att inte bli av). När vi kom hem låg det ett mail i hans inkorg. Det visade sig vara en bekräftelse på att han har fått lägenheten!! Imorse när jag låg och sov begav han sig av till "Bobutiken", som det så fint kallas, och skrev på kontrakt :) Lycklig är ordet nu! Även denna dag bestod av att åka till Borlänge för att ,på riktigt denna gång, införskaffa flyttahemifrån-saker. Mycket har vi nu, men det är fortfarande lite som fattas. Åh, gud vad jag längtar till lördag!!!




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0