SandraWestlund

Kom hem för en liten stund sedan bara. Har nämligen varit och sett på Magnus Betnérs show på Folkets Hus med Tomas och lillasyster! :) Riktigt riktigt roligt var det, så att man dog av garv nästan! Höhö. Fan, vill se han nästa gång han kommer hit också. Hoppas Shan Atci ska göra något också, då vet jag en till som vill gå med mej!
Det här blir ett kort inlägg, för jag måste strax hoppa i säng. I need my beautysleep! Lite uppdatering på lägenhetsfronten. Kopparstaden ringde idag och det verkar inte som att de fått våra papper. Tomas försökte förklara situationen lite, men de verkar inte vilja godkänna vår situation.. väldigt tråkigt måste jag säga. Man känner sig ganska värdelös när man inte kan fixa något själv, för lösningen de hade var att vi skulle ha en borgenär. Orkar inte förklara vad det är, men det kan vi heller knappt fixa. Så vi får helt enkelt se hur det blir. Sista rycket nästa vecka, annars ger vi upp. Då har vi några backup-planer åtminstone till nyår och det känns ju skönt :) sen hoppas jag även på att kunna börja med körkortet ganska snabbt också. Som sagt, we'll see what future will bring to us. Nu ska jag sova! Godnatt :)

Det är det enda jag kan säga. Har verkligen försökt ta tag i saker som jag har haft sån ångest över utan någon anledning alls. Jag ledde ju som sagt valstunden idag och kom precis tillbaka i tid efter rasten för att upptäcka att jag skulle leda samlingen efteråt också! Då pratar vi alltid om vad de gjort under valstunden, vad som var kul och inte o.s.v. Det blev väl något kaotiskt eftersom alla var uppe i varv. Alla hoppade upp och ner och ville få chansen att prata, satt inte stilla och var allmänt dryga. Till slut gick det bra ändå, gäller att upptäcka tekniken :) Mitt tålamod testades ganska rejält kände jag, men lyckades behålla lugnet :) shit, stackars lärare där säger jag bara. Hur orkar och lyckas de få alla barnen att lyssna och koncentrera sig? Jag förmodar att de har lite mer teknik och erfarenhet än mig, men ändå! Det krävs så sjukt mycket tålamod..! Första gången att försöka få en bunt ungar att lyssna är inte det lättaste har jag upptäckt. Väntar gärna lite med att leda igen, men kul var det ändå att känna att jag faktiskt lyckades! Helt onödigt att ha ångest över. Bara inte någon lärare ska sitta med mig nästa gång jag leder. Pinsamt, mycket pinsamt.



Slutade tidigare också som sagt. Tvungen att gå till vårdcentralen. Fick vänta i ca en halvtimme vilket inte var så roligt. Blev typ.. nervös och orolig och tänkte på alla möjliga saker samtidigt som jag försökte lugna ner mig själv. Har aldrig gått till läkare förrut helt ensam. Är man vuxen nu så är man. Anyway. När jag väl fick komma in berättade jag lite om min situation och doktorn ställde lite frågor. Efter det fick jag ta av mig byxorna så han fick klämma lite på mitt ben, men inte kunde han komma på att det var något större fel. Skönt det, men vill ju gärna veta vad det var. Fick tips om att införskaffa inlägg i skorna eftersom jag går i så pass platta skor mest. Ska även prova käka några.. antiinflammatoriska (heter det så?) piller som jag ska hämta ut sen. Ska nog göra det imorgon. Då kan jag i samma veva lämna några cv:n på vägen :) Ska nog göra det på fredag också. Fast ska nog finslipa lite på cv:t innan jag lämnar in det. Känns bättre att anpassa dem efter vilket företag man söker till!

Jag ska nog plocka undan maten nu och ta en lång, skön dusch! Men först lite uppdatering från helgen då Angelica hade fyllt 19! Den som inte vill vara med på någon bild ber mig att ta bort dem :)

     

   

(P.S Har snott bilderna av Angelica, hihi!)

Det är skönt att jag kan gå hem på rasterna. Palla sitta i det där personalrummet dit folk kommer och går hela tiden. Då går jag hellre hem en stund (är ju ändå så nära) så jag får lite ombyte av miljö samt kanske vara lite social med någon hemma och kika på internet. Kommer sakna det här alltså. Gud vad jag har blivit bortskämd! :D

Det jag ville berätta var bara att jag har lett valstunden (samling där barnen får välja vilket rum de vill leka i + lite annat) alldeles själv idag! JAG! En av lärarna tyckte jag kunde göra det så jag får lite mer uppgifter att göra. Santsant, mycket roligare då. Har blivit tillfrågad fler gånger av en annan fröken fall jag ville leda den, men jag har tvekat då. Nu har jag ju gett mig fan på att jag ska göra det + att hon sa det på ett sätt så det lät som att det var helt bestämt: "Du ska göra det här idag". Haha javisst kan jag det svarade jag! Sen kommer jag nog få leda en liten grupp med pysselaktiviteter senare :) En av lärarna frågade om jag ville det och att jag jättegärna får säga till om det är så att jag har tänkt ut något! Funderar på att göra något dagarna innan jag slutar som ett avslut på det hela. Kan ju ta kanske 4-5 stycken barn då så får resten göra mitt pyssel senare med de andra lärarna. Mer rättvist ju att alla ska få göra än bara några få, men ofta jag kan ta alla på en gång. It won't work :) Shit, vad vuxet det känns att bara få ordna och fixa sådär. Dessutom måste jag till vårdcentralen idag. Mitt ben är ju som det är. Kulkul eller inte, men ska bli skönt att få det undersökt så jag får veta om det är något allvarligt eller inte! Nu ska jag alldeles strax gå tillbaka. Ska vara där en timme till kanske sedan gå igen. Nödvändigt, jag vet. Men rast behövs ju alltid som sagt och igår skippade jag den.

Skriver senare hur det gick på VTC.

Ja det är jag ju varje dag iprincip. Åtminstone på vardagarna! Kunde dock ta lite sovmorgon idag för att ringa vårdcentralen. Mitt ben har ju varit konstigt den senaste veckan. Har haft ont från foten, runt vristen och upp till knät av någon mysko anledning. Dessutom svullnar det upp titt som tätt. Fattar inte vad det är alltså. Som sagt tog jag lite sovmorgon så jag drog mig en extra stund för att försöka väcka min sömntuta till pojkvän. Vilken kelgris han är på morgonen måste jag säga :) älskar det haha, så söt han är! <3 

Ja, när jag väl ringer till vårdcentralen kommer jag till telefonsvararen som säger att jag ska prova lite senare eller ringa nästföljande vardag (som imorgon då alltså). Jag provade ringa lite senare.. men samma svar ännu en gång. Kände mig lite stressad, vet fan inte när jag ska gå till praktiken! Väntade i kanske en halvtimme till och då kommer ett nytt svar i telefonsvararen! Åhåå tänkte jag, nu får jag väl knappa in lite nummer så de kan ringa upp mig senare. Nejdånejdå det var: "vi har stängt tisdagen den 24:e p.g.a utbildning!" JAHA! Tack för den, ni kunde sagt det först ju. Har jag väntat i onödan också. Jag blir då tokig. Så då måste jag alltså ringa imorgon igen, men då mååste jag ha en hemtelefon för satan vad det gick åt pengar.

Nej nu måste jag göra mig i ordning och duscha. Ännu en eftermiddag på praktiken väntar!

Njuter av att jag äntligen lyckats komma upp i bra tid! Ställde klockan på ca 09:30 för att kunna sega en stund innan det är dags att kliva upp. Vaknade med ett ryck när klockan ringde och trodde att jag var tvungen att skynda som vanligt, men då kom jag på att det är ju bara lördag! Blev ganska glad då, men blev ännu gladare av att se en trött och nästan fortfarande sovande pojkvän bredvid mig :)  Sådana stunder gör alltid min morgon om jag ska vara ärlig. Helt underbart och man känner sig glad hela morgonen, om inte hela dagen! Blev att mysa kvar i sängen en stund och vakna till liv för att sedan äta frukost bestående av rostade mackor och juice :) Mums! Nu har han dock åkt iväg en sväng för att hjälpa någon med en bil som vanligt. Tror inte han skulle vara borta så länge, men man vet aldrig haha :) Själv sitter jag kvar hos honom i hans lilla rum i hörnet där datorn står. Lyssnar på Michael Jacksons This is it, helt underbar. Riktigt härligt att få vakna till liv och njuta av morgonen med sådan musik. Jag har Tomas snygga Manpower t-shirt på mig (som blir som en lång klänning åt mig så det ser lite kul ut, men den är riktigt skön att kura ihop i!) och världens morgonfrisyr! Ser helt enkelt förj*vlig ut.. Fast med närmare eftertanke är det riktigt skönt att känna sig ful vissa gånger :) Inte bry sig ett skvatt om något, utan bara få vara. Men.. jag tror jag ska göra mig i ordning ändå med en härlig dusch. Tror vi ska iväg till Kupolen senare idag eller något sådant!

Tyvärr vet jag inte mer om hur det blir kring flytten. De man måste ringa är inte där så det är den eviga väntan som tar energi av en! Det är lite annat som strular också, både det ena och det andra. Vi får hoppas nu att nästa vecka ger många svar och klartecken så det bara är att sätta igång ordentligt med packningen, sparandet av pengar och jobbsökandet. Jag vill så mycket, men blir självklart samtidigt så rädd och orolig. Vi har dock båda bestämt att satsa. Vi SKA satsa på det här. Vi VILL göra det här - tillsammans. Det blir tufft, det vet vi. Båda två är medvetna om det, men det krävs att vi båda hjälper varandra nu. Det är då det känns att vi kommer klara det. Tillsammans gör vi det. Jag lovar.

Ja, det här blir ett kort inlägg. Ville bara blogga av mig lite. Praktiken idag har varit helt okej, mysigt med alla barn som typ älskar en :) haha. Det som har varit negativt är att jag varit så förbannat trött! Helt sjukt. Känns som om man får lov att lägga på sig en mask för att ha tålamod med barnen och vara glad och trevlig mot personalen. Vilket fall som helst har det gått bra. När jag kom hem satt jag vid datorn en liten stund och efter det tog jag en stooor kopp med te och några smörgåsar som jag njöt av vid tv:n :) Härligt säger jag bara! Nu väntar ett bad, lite läsning och att Tomas ska komma, sedan blir det väl kanske mer tv och sängen! Har en katt som sitter nedanför stolen och glor på mig nu också. Vet inte riktigt vad det är han vill, men han jamar som en tok och tittar på mig med snälla ögon och svansen virad runt kroppen haha. Söt han är min Simba!

Nej nu måste jag kolla till vattnet så det inte blir swimmingpool i badrummet :) bye for now.

Lyssnar lite på systers musik just nu :) har fastnat mycket för Skidrows låt 18 and life, den som Erik i Idol kom vidare med ni vet? För er som känner både mig och min syster så vet ni att vi har helt olika musiksmak, men jag tror vi båda börjar bli allt mer influerade av varandra! Lite roligt för jag har lagt allt mer märke till att hon lyssnar på låtar som är helt olikt henne. Nog om det nu, vet inte hur mycket jag vågar skriva om det här! (Känsligt ämne misstänker jag starkt)

Musik får mig att bli nostalgisk, men på samma gång längta så mycket till framtiden! Framtiden skrämmer mig samtidigt som den får mig att längta vid bara tanken på hur allt kommer bli. Vet inte riktigt vad det är jag vill. Antingen vill jag bli lika små som barnen på dagiset jag är på nowadays, eller så vill jag vara så gammal som jag är nu, om inte något år yngre. Gud, vad är det jag vill? Vissa gånger vill jag bara åka tillbaka i tiden och få springa, leka, skrika, skratta, gråta och inte bry mig om vilket för det är alltid någon annan som tar ansvaret. Nu är det ju dock inte så längre.. de tiderna är ett minne blott. Det väntar andra tider nu. Ett helt nytt liv kan man nästan säga. Får lite ångest, men jag tror ändå att längtan tar över. Längtan får mig att orka med dagarna som kan bli lite.. same same. Man orkar inte riktigt tänka på allt och depressionen kan lätt ta över om man inte kommer ihåg varför man gör vissa saker! Det har jag verkligen märkt. Att man måste längta för att orka med dagarna, veckorna, månaderna och åren :) Ibland går det fortare och ibland går det lite långsammare, men det får man ta. Bara att ha känslan inom sig, att man längtar så oerhört till något gör att hela du mår bättre och blir mycket gladare och positivare till allt! :)

Ni kan ju bara tänka er vad jag längtar till och tänker på hela dagarna när jag är på praktiken? Det enda som får mig att åka tillbaka i tiden är då i alla fall musiken. Den kommer alltid finnas där för att skapa minnen och ge liv i de minnen som en gång varit glömda. Kanske mitt motto ska bli att längta för att leva, men kom ihåg det som en gång var. Du lever här och nu. Det förflutna är minnen som aldrig blir verklighet igen.. och framtiden är det som snart blir ditt nu. Lev ditt liv här och nu, men kom ihåg ditt förflutna och längta till det som komma skall.

Jag vet att jag inte har skrivit på länge, så förlåt för min dåliga uppdatering! Nu är jag back on track för nu börjar det hända saker. Några vet nog vad det är jag menar, men för er som inte vet - ni ska få veta om ett tag. Funderar på att skriva här vad det är jag pratar om.. eller ska jag vänta? Utifall allt skiter sig? Nej jag gör det. Ni är säkert nyfikna. Det är något stort. Ett stort steg, rakt in i vuxenlivet. Nej, det är inget jobb om ni trodde det! Det kommer senare (hoppas jag). Jag ska snart flytta. FLYTTA, JAG!! Dessutom ska jag flytta ihop med min kära pojkvän, eller jaa fästman rättare sagt :) Shit. Då är vi både förlovade och sambo! Vet inte riktigt hur jag känner kring det hela mer än att det känns så (ursäkta mitt språk) jääävla rätt! :) Jag och Tomas har pratat igenom det här en hel del. Och igår. Igår var dagen då vi fick se på lägenheten. Det ekade så fort dörren öppnades och allt var tomt där inne. Helt tomt. För varje steg vi tog så ekade det. Det är fler än bara vi som har varit där, men just då kändes det bara som att ingen någonsin befunnit sig där inne. Det var bara vi, det kändes bara som att det.. skulle bli VÅRA minnen. Idag fick vi veta att vi fått lägenheten!! VI FICK DEN! Det enda som fattas nu är att vi ska bevisa att vi kan betala hyran i 6 månader framåt och det kommer fixa sig. Vi ska krångla lite på alla möjliga ställen nu för att få till det, för det ska funka det här!

Min plan för det här året var att flytta innan det nya årets början. Vi skulle ha jobb båda två och sådär. Nu är det ju inte exakt så som jag ville, men vi brukar fixa det mesta :) Så nu är det så att vi ska flytta den 1 januari 2010. Kommer kännas riktigt tungt, dagen efter min 20 årsdag! Ojojoj.. hur kommer det gå? Hoppas på att vi kanske kan få flytta in dagarna innan så det inte blir lika jobbigt :) Så nu ni! Nu händer det saker och jag längtar så mycket, men är samtidigt så rädd för allt. Bättre är det ju att ta vuxensteget tillsammans med någon tycker jag! Adressen skriver jag då inte här men det blir flytt till Herrhagen alla fall! Så vuxenlivet, here we come (även fast jag känner mig lika barnslig som jag alltid varit) ;D