Vill hoppas, men vågar inte

Jag vill så gärna flytta NUU! Bara känna att jag har något eget, att jag klarar av att fixa saker på egen hand. Gå massa roliga kurser och lära mig saker som jag kan använda mig av, flytta hemifrån, ta körkort och göra roadtrips, bara resa iväg och se världen..! Det är så mycket jag vill, men det går ju inte. Man kan ju inte få allt som man vill precis. Fast drömma sig bort lite kan man och det tycker jag att jag gör 24/7 vissa perioder. Börjar hamna i en sådan snart känns det som. Damn!

Gårdagen var bara piss. Jag var nere hela dagen så Tomas tröstade mig lite med att åka iväg till Sibylla och fetta ner oss med lite skräpmat. Tänker bara på mat och massa godsaker nu. Fan, jag får inte börja tröstäta över allting! Jag har fått pengarna från socialmyndigheten nu också. Vet inte hur mycket jag får behålla själv  för mamma ska ju ha en del också. Ska ju hjälpa till här hemma med pengar för min del. Fuck att vara vuxen haha, jag vill int nåå! Mycket kommer jag nog få ha för mig själv. Hoppas jag. Lite kommer gå till shopping av saker jag behöver och vill ha. Resten går till körkortet som jag vill börja med. Vill börja i höst för då kanske jag kan få det i vinter. Eller om jag börjar i vinter. Äsch vi får se hur det blir. Spara pengar ska jag göra i alla fall och främst till körkortet, men även möbler och sådant. Imorgon ska jag gå till ett annat ställe och fråga om de vill ha mig. Hoppas på det i alla fall, annars får det bli ett annat jag funderar på. Vill göra något på dagarna bara och känna att jag klarar av uppgifterna och trivs (vilket jag inte gjorde igår)! 


         

Här började det. Och här slutade det.
Känner att jag saknar något som en gång var min vardag. Det som en gång var det enda jag visste.
Skolan. Undra hur många gånger jag sagt det ordet i hela mitt liv. Blir nog många.
Det här var förändring. En början på något nytt, som visade sig bli helt otrolig.
Innanför dessa väggar har jag varit. Innanför dessa väggar har jag förändrats.
Tack vare dessa väggar har jag blivit den jag är. Och fått de vänner jag har idag.
Och jag är tacksam. Så mycket kul, så mycket tråkigt som pågått under min tid här.
Aldrig mer. Den kommer inte tillbaka. Allt är över. Allt har ett slut.
Jag är just nu i en helt ny början. Ett annat liv. Det jag aldrig trodde jag skulle nå.
Nu är jag här. Nu, just nu.
Livet jag har är redan mitt, men det har varit  under en tid då jag inte visste vad som fanns utanför det jag såg. Nu ser jag andra saker som jag en gång trodde bara vuxna kunde se.
Härmed ska jag skapa ett liv som bara är mitt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0