Pengar, jobb och resor

Blev något glad när jag upptäckte hur mycket jag kommer få i lön och aktivitetsstöd och hur mycket min sambo får denna månad. Nu banne mig ska vi resa iväg (ja, inom Sveriges gränser då)! Länge har vi tänkt åka till Stockholm och strosa runt i stan över dagen och roa oss på Gröna Lund på kvällen. Snart blir det äntligen av också! Vill ju gärna resa iväg en längre period och stanna, men då ska man väl tyvärr vara något rikare... Man skulle vara miljonär alltså. Börjar inse att även pengar kan göra mig lycklig. Den här veckan och förra veckan har jag sökt en del jobb lite här och var. Ska söka två till jobb idag sen får det vara bra. Vill tjäna ihop så mycket egna pengar som möjligt för att kunna ta körkort till hösten/vintern och såklart hjälpa till här hemma :) I slutet på vintern, början på nästa år tror jag att jag ska slå mina planer i verket - nämligen att åka iväg som au pair utomlands i ca sex månader - ett år. Då jag vill känna att det är nära lilla Sverige så tänkte jag  England är ganska passande. Har alltid velat åka dit så why not? Det kommer bli riktigt tufft att lämna alla här hemma och det jag byggt upp. Vågar knappt tänka på hur jag kommer må över det. Ska försöka ta det som det kommer och leva i nuet istället. När det händer får jag ta de tankarna och problemen då. Kommer dock inte bli lätt att låta bli att tänka... Jag som är så hemmakär och bekväm av mig. Hur ska detta gå? Jag ska få det att fungera. Jag bara ska det!! Man kan live the dream och vara kvar i verkligheten samtidigt.. tror jag :)

Här kommer lite bilder från fredag den 16:e juli

  

   

     



Ett stackars hjärta

Ett stackars hjärta
har en vilja så oerhört stark
du kan aldrig ana hur

Knappt kan jag inse
min egna styrka
för inuti mig är det krig;
krig om en dröm 
som jag vet ska följas
men ack
så förundrad världen gör mig

Vad väljer vi att hjärtat ge
vilken väg väljer vi att ta
oavsett hur det än blir
kom ihåg då
hur mycket ditt hjärta får genomgå

Ett stackars hjärta
har en vilja så erhört stark
du kan aldrig ana hur

Knappt att jag själv vågar inse
men du ska bara veta
att ditt hjärta kommer
alltid dig kunna ge
lycka, smärta, skratt och tårar
i all oändlighet...



Skriven av mig själv torsdag 8 juli 2010
Kanske bör finslipas lite, men det får bli en senare fundering :)

Drömmar och funderingar - ska de bli verklighet snart?

Jag har massvis med framtidstankar. Något jobbigt då jag är sådan som vill att allt ska gå superlätt och nu på en gång. Kan ingen tvinga ut mig istället så jag är illa tvungen att sticka iväg? Haha. Tankar på aupair börjar återkomma... även så volontär. En ny tanke jag har haft ett tag, men kanske inte nämnt är högskoleutbildning. Funderar på lärarprogrammet - förskolelärare. Skulle inte det vara något för mig? Fick dessa tankar strax efter jag slutade praktiken på dagiset jag var på i tre månader. Det hade ju aldrig någonsin slagit mig att blï lärare för  barn innan dess. Antingen dagis eller lågstadielärare. Kanske ska man ansöka till våren och efter det dra iväg som aupair? Eller ska jag åka iväg innan? Jobba ihop pengar först bara? Vågar jag verkligen lämna allt jag har byggt upp här hemma... alla vänner, Tomas, familjen? Jag har redan börjat stå på egna ben genom att flytta hemifrån. Nu är det snart dags för ett steg till. Jag vill inte se Falun för resten av mitt liv. Åtminstone inte resten av min 20-års ålder. Det är nu jag ska ut i världen och se mig om, träffa nya människor! Men som sagt... skulle min hemlängtan och saknad efter alla ta över? Hur ser det ut mellan mig och Tomas om jag väljer att åka bort ett år? Jag måste ju få göra mina saker, leva mitt liv och även han behöver det. Jag hoppas då åtminstone att vi kan göra alla dessa fantastiska saker ihop. Att vi sticker iväg till samma land och har massvis att berätta för allihopa sen när vi återvänder till lilla Falun! Skulle vara en dream coming true för mig.

Någon som har liknande funderingar? Dela gärna med er! Är i stort behov av lite hjälp här nu :) 

RSS 2.0